Moment - Semiotik/Bildanalys
En av semiotikens fäder talade vid sekelskiftet 1800-1900 om att "tecknens liv i
samhället" i framtiden skulle bli annorlunda. Vad och hur tänker du när du hör detta uttalande?
Min första reflektion är att det låter rimligt med tanke på hur samhället ständigt rör på sig. Saker och ting förändras både till det bättre och ibland tyvärr till det sämre, oavsätt vilket så är min och garanterat fleras upplevelser att tillvaron befinner sig i konstant rullning. En jord fylld med miljarders av tänkande varelser så medför det logiskt sätt förändringar. Jakten på lösningar för ett bekvämare liv finns överallt. Bilen, kylskåpet, diskmaskinen, hissen, fabrikatsmaten och tv-soffan. Alla kan vi nog hitta tecken runt om kring oss som tyder på att tiden rör sig. Blickar vi dessutom bakåt till allt det vi har lärt oss om medeltiden och stenåldern. Vi kan inte säga säkert att vi vet precis hur det var då men utifrån de tecken och spår som hittats har tolkningar gjorts och kunskaper har länkats sammas och en helhetssyn har bildats.
När det gäller tecken utifrån en semiotisk synvinkel och dessutom utifrån Charles S. Peirce tankar kring tecken. Delar han in dem i tre “grupper” ikon, symbol och index. För att ni alla ska hänga med så redar jag lite snabbt ut begreppen så som jag har tolkat dem ifall att det förekommer senare i min text.
Ikon - Något som liknar. Det kan vara en bild där motivet liknar ett träd och då tänker vi att det är ett tecken för träd.
Symbol - Överenskommelser. Symboler för varning, stop, logotyper för företag där man har “kommit överrens om” vad tecknet ska stå för. Tecken för något.
Index - Spår av något. När jag sätter mig på stolen i en väntsal känner jag att den är varm. Värmen är ett spår, ett tecken på att någon har precis suttit här. Den erfarenheten jag bär med mig från tidigare gör att jag tolkar detta som ett tecken på något.
Regnbågen som ett fysiskt fenomen uppstår väldigt enkelt förklarat när solljuset träffar regndropparna och hur det bryts i droppen påverkar resultatet. Sen har även regnbågen en starkt symbolisk betydelse för många olika religioner och mytologier. I nordisk mytologi vaktas den av guden Heimdall där regnbågen är bron som förenar Asgård med Midgård. I grekisk mytologi står den för stigen mellan himmelen och jorden och i den bibliska versionen står det för ett tecken för guds förbund med människan. Numera är regnbågen särskilt i Sverige snarare en symbol förknippad med HBT-rörelsen. För dem står regnbågen för stolthet och mångfald hos de homosexuella, bisexuella och transpersonerna.
Jag har bara snabbt och förenklat beskrivigt symbolens olika betydelser. Överenskommelsen om vad symbolen står för har förändrats. Tar man en symbol och använder den tillräckligt ofta tillsammans med det man vill att den ska förknippas med kommer det tillslut bli så. Nu i valtider är det lätt att dra paralleller till politiska symboler. För oss är det självklart vilken symbol som står för respektive parti. Rosen för sossarna och M:et för Moderaterna. För att bara snabbt återgå till regnbågen igen kan man säga att som fysiskt fenomen är den ett indextecken, ett spår av regn och som symboliskt tecken har den olika betydelser utifrån vem betraktaren är.
Det är väldigt lätt för mig att just använda mig av symboler som tydliga exempel på förändringar för teckens betydelser. Säkert hade den av semiotikens fäder även egna erfarenheter av allt detta med teckens förändrade betydelser när han uttalade sig om att tecknens liv i samhället kommer att förändras i framtiden.
Hakkorset (som jag länge trodde hette hatkorset) är ett annat konkret exempel på en symbol som först har haft en betydelse genom överenskommelser men genom nazisternas användande av symbolen har överenskommelsen blivit ena annan.
Jag har en gul jacka med svarta sträck på armarna. Den är hur varm och skön som helst. Jag har fått den av min mamma. Det är hennes gamla skidjacka som hon bar för att hålla sig varm på tävlingarna. Den är i hennes gamla kubbs färger, NorrfjärdenIF en klubb utanför Piteå. Till dressen hörde även en gulsvart bredrandig mössa som också den är riktigt snygg, skön och varm. När jag en sommar som 15åring bar mössan på ett scoutläger i södra Sverige trodde varenda kille som kom fram till mig att jag var värsta AIKfanset och dom ville bara snacka hockey och fotboll. Var det dessutom någon Djurgårdare där kom dom fram och skulle börja “bus”bråka. Jag viste ingenting om AIK. För mig hade mössan en helt annan betydelse.
Jackan bar jag dessutom en gång här i Stockholm men nu när jag även är medveten om den andra överenskommelsen för dessa färger väljer jag att inte bära den fast jag verkligen skulle vilja för att den är varm och skön men färgernas betydelse för många av betraktarna gör att jag kommer bli förknippad med något som jag inte ens har någon åsikt om. Då väljer jag hällre att låta bli.
Ni kanske har en annan upplevelse eller erfarenhet av allt det jag har sagt nu. Jag säger inte att det jag säger är definitivt. Men det är lättare att skriva en text med konstateranden även om jag försöker vara tydlig med att det alltid finns två sidor av myntet och att inget av det jag säger innebär att jag själv tycker det är absolut bara för att det är formulerat så. Det är en utmaning att försöka formulera något tydligt så att mina tankar kommer fram utan att missa målet men ändå så pass öppna att man förstår att det finns fler sätt att se samma sak på.
3 kommentarer:
Bra skrivet, rolig läsning! Fint att du trodde hakkorset hette hatkorset, det passar så bra :)
Det är spännande när olika kulturers bildspråk krockar (sportkultur vs. allmänna samhället också!). Jag tror inte det kommer vara så vanligt lite längre fram i tiden dock. På gott och ont. Ett kollektivt bildspråk och "västernisering" av världen kanske gör att vi slåss mindre och förstår varandra mer men känns det inte väldigt tråkigt med tanken att resa till ett annat land och fatta direkt hur allt funkar?
Du skriver flödande och lättförståeligt, texten skulle kunna användas till din egen undervisning om tecken, färg och perception i samhället.
Skicka en kommentar